Bästa medicinen mot influensa

Förra vintern fick jag influensa och det var verkligen inte roligt. Jag var däckad ganska länge och missade många dagar på jobbet. I år har jag därför funderat på om jag ska ta influensavaccin. Jag tillhör ingen riskgrupp eller så, men jag vill verkligen inte uppleva viruset igen. Det finns dock ett problem – influensavaccin är ofta baserade på äggprotein, och den som är allergisk mot ägg kan därför få en allergisk reaktion. Detta visste jag inte om, men hittade informationen på Svea Vaccin. Eftersom jag är känslig mot ägg så vet jag inte om jag kan ta vaccinet. Jag ska dock rådfråga läkare, som det står att man ska göra, så får vi väl se hur det blir.

Som tur är så finns det ju andra mediciner som hjälper bra, och den bästa medicinen för mig är böcker! Inte helt otippat kanske. Det är ju guldläge för att läsa när man är sjuk: man ligger ändå bara i sängen/soffan, man får och orkar inte göra några ansträngande aktiviteter och man har all tid i världen. När jag är sjuk kan jag plöja igenom flera böcker och jag kan faktiskt inte låta bli att tycka att det är lite mysigt. Om man nu bortser från att man mår dåligt. Är det en mindre förkylning där man bara är lite trött och rinnig i näsan så kan det vara väldigt mysigt!

Många tittar ju gärna på film när de är krassliga, och det kan visserligen också vara mysigt, speciellt om man vill småslumra lite. Jag brukar passa på att se filmer av böcker som jag har läst. När jag hade influensa så såg jag till exempel på Tyskungen som är en film baserad på boken med samma namn som är skriven av Camilla Läckberg.

Filmen var väl inte något att hänga i granen direkt, men det är ändå roligt att se, trots att man ju faktiskt vet hur det slutar. Men vissa saker glömmer man också. Det är alltid lite spännande att se hur skådespelarna ser ut gentemot hur man har tänkt sig karaktärerna i sin fantasi. Nu tror jag i och för sig inte att de väljer skådespelare så värst mycket efter utseendet, men ibland kan det stämma ganska bra.

Men man kan också störa sig på detaljer i filmer som skiljer sig för mycket från böckerna, som till exempel i Harry Potter där J.K. Rowling gång på gång påpekar att Harry har rufsigt och ostyrigt hår. I första filmen har han så slätt hår att det inte kan bli mycket slätare. Det tycker jag är lite dåligt, för det var i alla fall en sak som jag reagerade på som mycket talande för Harrys karaktär. Men man får också försöka se det som två olika saker, en bok och film, som inte nödvändigtvis är likadana. Det är ju därför det ofta sägs att en film är baserad på en bok. Lite mer fri tolkning liksom.

Sagan om Ringen är ju ett exempel på filmer som skiljer sig ganska mycket från böckerna. Vissa saker som till exempel Tom Bombadill finns inte ens med i filmerna. Och det är också annat som skiljer. Frodo är ju till exempel äldre i böckerna än vad han ser ut att vara i filmerna. Men jag gillar filmerna ändå faktiskt. Ska man nu göra om något så tycker jag att de har lyckats bra. Det är en bra tolkning av en ganska svår bok.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *